Att bryta Normen

0kommentarer

Den här dagen började lite krassligt med att jag missade spanska muntliga med den grupp jag skulle vart med, men det löste sig och jag hoppade in i den som var efter. Kändes verkligen as dåligt och jag sa knappt något, men endå var det tillräckligt för ett C i den muntliga delen (stolt). Sista lektionen var det psykologiprov! Kändes som det här provet var väldigt avgörande för slutbetyget i kursen eftersom vi bara har haft två prov med detta i psykologi på hela terminen! Jag har pluggat och läst på men det känns inte som det fastnar, provet gick väl sådär och jag tror det räckte för åtminstonne ett godkänt hehe. 
 
Efter skolan var det träning i stockholm så jag drog as usual direkt när vi slutade. På bussen träffade jag en gammal "vän". Vet dock inte om vi är vänner men känner varandra, det gör vi! (eller så kanske vi bara är bekanta..). Personen var iaf Helga som är min kompis kompis, som kände igen mig väldigt bra och hälsade på mig med en vänlig kram. Det var ju ganska trevligt, och vi snakcade på bussen. Hon skulle på hike i stockholmsskärgård med någon förening. 
 
Efter tränigen åkte jag T-banan som alltid till Tekniska Högskolan och tar bussen därifån. Jag ställer mig alltid på den där plattan som är markerad på hållplatser där bussen stannar. Alla andra stod under busskuren för att det regnade, och när jag ställde mig där fick jag tusentals blickar som att jag gjort något fel. "Gå och ställ dig sist i kön, skitunge" skrek deras blickar.. men det roliga är att det inte fanns någon, såkallad "busskö". alla personer stod bara där under busskuren uppradade och jag ställde mig i regnet för att det inte fanns någon plats under taket. När bussen sedan kommer säger en gubbe åt mig att jag får ställa mig sist i kön och vänta på min tur, men det roliga var att han stod inte heller först i den "icke existerandekön". Personer som säger åt mig vad jag ska göra vill jag bara skjuta eller låta de lida. Jag blir så fruktansvärt arg och irriterad på personer som tror dom är sååå mycket bättre än andra. Jag känner av när personer är eller har något emot mig men då brukar jag alltid tänka att jag är bättre än den och skulle aldrig bete mig likadant. Sedan brukar jag också tänka att om vi skulle tävla fysiskt, springa en sträcka eller lyfta vår egenvikt eller kasta en kula skulle jag ALLTID vinna! Vet inte varför jag tänker detta, men för att få bort de arga tankarna brukar jag tänka så för att jag vet att jag skulle vinna över de feta gubbarna och otränade vuxna personerna i alla fysiska sporter!! :)))) DET GÖR MIG SKADEGLAD I PSYKET.
 

Kommentera

Publiceras ej